tisdag 31 januari 2012

Temapark med mitt hjärta & matade träd!

Vi tog en sväng ut i det fina vädret och stannade till i en närliggande park. Rönneholmsparken! Denna park är en temapark och byggt i enbart ett viss sorts trä. Oftast är den fullsmockad med små kids som leker och busar då förskolorna ligger precis intill. Idag kom vi nog precis i lunchruchen för där var inte en kotte. Endast jag, Milo och naturen :). Solen har strålat på oss och vi testade att gunga lite. Oj så kallt det var och ner i vagnen packade jag åter in lillkillen. Visst ser han ut att ha det ganska så gosigt där han ligger ;)?




Milo är dock lite för liten för att klättra och studsa på en lekplats men att titta på de olika sakerna är aldrig fel. Vi hälsade på Herr kanin som för övrigt är en gunga och likaså tjenixade vi på ugglan! Det som jag trodde var en kanin var i närbild inget annat än en bäver. Självklart var det en bäver, där var ju stockar överallt. En lång randig orm löpte igenom hela lekparken och små klossar fanns att hoppa på i sandlådan. Sandlådan bestod inte av sand så man kanske skall kalla den träflislådan istället. Små träflisor, ungefär som sådana man brukar ha i rabatter var utspridda överallt.




Utanför parkens lekplats fanns en hel radda av träd och i ett av träden såg vi på avstånd en massa färägglada grejer som dinglade. Vi bestämde oss för att ta en titt på vad det kunde vara. Väl framme vid trädet såg vi att det som hängde i grenarna var nappar. Vi hade hittat förskolebarnens nappträd. En beskrivande lapp förklarade att detta träd var ett nappskänkningsträd där alla som är stoooora kan vara snälla att mata trädet! Farvällappar och små meddelande var skrivna och tänk så många föräldrar som stolt har följt med sina barn dit för att hänga upp deras slutanvända nappar. Ett sådant träd lär vi aldrig besöka för som det ser ut nu vill denna lilla plutt INTE använda NÅGON napp! Det positiva med att lillen inte tar napp är iochförsig att det inte behöver bli någon avvänjning. Det kan annars vara ett herrans jobb har jag hört! Jag har hört att det finns barn som inte tagit napp från att de blivit en 8 månader så vi får väl se vad som sker, det visar sig väl här i vår :)!




En mysig dag har det varit och ikväll har denna mamma gett sig in på sitt första träningspass på mycket länge! Medelpass på Friskis med söta Elin har tränats och det var riktigt gött att röra lite på sig! På återseende!

/ K & M

måndag 30 januari 2012

Vilken dag - en blandning av sött, salt, kallt och halt!

Godkväll säger vi efter en väldigt blandad dag!



Första morgonrundan gick mot havet där vi spatserade runt bland fåglar, träningsmänniskor och en hel drös av barnvagnsfolk. Som vanligt ler man alltid lite sådär hemligt till dessa barnvagnsmänniskor och de ler tillbaka. Ibland stannar man till och snackar en stund och tar en promenad tillsammans. Är man inte redan social så blir man det av att vara ute och gå med barnvagn ;)! Jag och Milo tyckte att vi behövde ha hemhandlat lite gott bröd till lunch och i det kalla vintervädert tog vi oss bort till affären. Precis när vi kom över övergångsstället skrek en man i 60 års ålder- HAAALT! Det var flera som stannade upp förutom jag då.. hrmm..och så hade jag hundskit under hela dojjan! Lagom roligt! Tack kära man för varningen men tyvärr hann jag inte stanna! Efter ett snack med herrn som var fly förbannad på hundägare som inte gör sin plikt så förstod jag att jag inte var ensam om att ha satt fötterna i denna sörja! Ja, så kan det gå. Brödet fick vi iallafall med oss hem och detta är en av mina nya favoriter! HARMONI stavas det och precis som det låter så framkallar det harmoni- I´m in love! ( precis som i mina kardemummaskorpor ;) )



Tröttare halvårsbebis än vår lille Milo gick nog inte att hitta just idag. Efter att inte ha sovit på hela natten så fanns det ju ett par timmar att ta igen vilket lillkillen sedan gjorde mallan 11 och 15! Snacka om sömnig sötnos! Under tiden blev här storstädat men det skinande rena köket var bara skinande i 10 minuter. Stora saltförpackningen Allan for sedan i marken och fortare än kvickt var haren på plats. Efter att ha jagat iväg honom från köket och städat upp allt så vaknade lillen och dagens favorit blev fjärrkontrollen! Pappa kom hem och det är intressant att se hur plutten arbetar med att greppa båda kontrollerna samtidigt som han skall ha de i munnen, sötnos!





Avslutningvis så skedde Milos första storhandling med sin mamma och pappa och vi plockade på oss ett antal olika rötter till bebismatlagning! Palsternacka sägs vara gott för de små och tillsammans med moroten skall denna kokas och mixas! Om det gillas återstår att se!




Nu håller vi kväll här hemma! På återseende kära läsare! :)

/ K & M

Spegeltvilling i mössa & hemmabyggd nappstation!

-Vem är det i spegeln? jo, det är ju du Milo...
Speglar alltså.. så mycket roligt det går att ha med dessa glasbitar som reflekterar allt möjligt! Milo älskar speglar. Det har han gjort enda sedan han var jätteliten. Han skrattar åt spegelbilden som skrattar tillbaka åt honom. Åter ler Milo till spegelbilden som ler tillbaka en gång till. Så kan det hålla på länge! Varje morgon stannar vi upp påvägen in till badrummet och hälsar på spegelbilden. När lillen var mindre så såg han väldigt frågande ut när han såg mig i spegeln. Han tittade lite konstigt och såg ut att undra ifall det verkligen fanns två stycken mamma- Kristin. Jag har märkt att Milo numera inte tittar lika konstigt när han ser mig där i. Istället vänder han sig om precis som han har fattat att det bara finns en mamma och hon är INTE inuti spegeln. Igår fick Milo en ny randig mössa i massvis av färgglada nyanser och lappar som hängde ner för öronen. En liten toffs i mitten hade mössan också och han blev så himla fin i den! När mössan var på och overallen framtagen för lite kvällshandling så fastnade vi i hallspegeln. Milo tittade sig i spegeln och där skulle han stanna! Lillkilen skulle fram och känna och när han väl tryckt dit sin lilla hand så spänner han den allt vad han kan och skall dra spegeln åt sidan. Detta fungerar dock inte då spegeln sitter fast! Istället gav han sin spegeltvilling ett brett leende och tittade sedan på pappa F som stod bredvid. Dubbla Milo och dubbla mössor.. när jag tog ett par bilder så kändes det nästan som man hade tvillingar!





Lillkillen verkade trivas bra i sin nya mössa och poserade glatt runt i sin gåstol med den. I gåstolen far Milo fram i full galopp men han har bestämt sig för att bara gå på ett håll- bakåt! Backar han inte in i den ena av vardagsrummets väggar så backar han in i den andra, haha, tokiga lilla unge! Igår hittade han även elementet och det tyckte han var varmt och skönt!




Den gångna natten stavas KAOS och jag vet inte riktigt vad det var med Milo i natt! 7 gånger har han vaknat och gallskrikit. Vi provade det mesta men då inte ens tutten hjälpte så var det svårt att trösta honom! Han låg i och för sig och pillade med fingrarna i munnen så kanske är det fler tänder på G? Inte många sömntimmar här inte och man har ju varit piggare.. 07.00 skuttade vi gladeligen upp iallafall då minibossen bestämde att natten var över! När man väl är uppe är det faktiskt rätt skönt att man " kom upp i tid " ;). Mer nappövningar här hemma och för ett tag sedan såg det nästan ut som att plutten var intresserad. Sedan avtog det! Nu är det övning som gäller. Milos lilla djur som ploppar upp från en plastkvadrat tycker han är superroliga och han skall hela tiden TA djuren! Jag placerade ut ett gäng nappar och skulle se om han ville ta de med och de ville han! Lite väl många val att se över kanske för att så fort han plockat upp den ena nappen och stoppat in i munnen så skulle han ha nästa. Nästa station kommer bara att bestå av EN napp! ;)



Några promenixer, lite ärenden ch lite fika står på dagens to-do-lista och vi önskar er en trevlig måndag!

/ K & M

söndag 29 januari 2012

Vinterpromenad och väst plus middagen när den är som bäst!

Efter att ha grävt lite i sovrumsgarderoben som för övrigt är en samlingsplats för allt möjligt så fann jag en väst. En fin beige liten vårväst från H&M som lillen kommer kunna ha massvis av användning för när vädret passar! Ibland undrar jag var alla kläder kommer ifrån? Denna väst låg i en klädkass och jag har inte den blekaste aning av vem den kommer från, tokigt men sant! När Milo var superliten fick vi jättemycket kläder av diverse folk och just nu sitter jag på en hel drös med barnkläder som inte längre passar lillen. Fin var den iallafall även om den fortfarande var något för stor.




Ut i kylan for vi och mötte upp vårt trevliga sällskap. Tillsammans gick vi till en lekplats i närheten och gungade lite grann! Wiie vad roligt tyckte lillen och även vi andra ;)! På vinterpromenaden insåg vi att det var ett tag kvar till våren skulle komma men just när vi diskuterade väder och vind så dök små knoppar av vårdroppar upp! Kanske är det inte så långt till vår?




Frusna och hungriga kom vi åter in i lägenheten och den eviga matfrågan kom på tal. Vad skall vi äta idag? och för er som inte ätit ännu kan jag rekommendera en av de godaste rätterna som finns. För två personer tar ni 400 gram blandfärs. I den pressar ni ner 1,5 vitlöksklyfta, lite oregano, grillkrydda, chilipulver och ströbröd. Blanda sedan ihop allt och platta ut ca 5 biffar. Skölj av ett gäng fina potatisar och skär i lövtunna skivor. Stek sedan med kryddor och smör till ytan är gyllenbrun. En god sallad och till det Jensens favoritsås och du har middagen fixad i ett naffs. Detta är verkligen en av mina favoriter, ja F:s med och Milo lär få äta denna rätt när han blir äldre. Man skulle kunna tro att det är lite omständigt att laga denna rätt men ca 20 minuter tar det innan maten kan serveras :)! Så detta blir dagens middagstips!




Nu är det dags för kvällsbakning här hemma och vad det blir vet vi inte än. 50% av hushållet vill ha paj medan 45 % vill ha chokladbollar. Milo är passiv och de övriga 5 procenten ( Minto ) nöjer sig med morötterna han fått i buren! ;) Ha en mysig kväll där ute!

/ K & M

Inlinestestning & ännu en ny Guettafavorit!

Pappa F:s inlines dök av en händelse upp igårkväll och nu börjar det snart kunna åkas igen. Jag har alltid älskat att åka och enda sedan jag var 7 år har jag minst ett par gånger i månaden åkt. Jag gick in och läste lite om att åka inlines med barnvagn och där rekommenderades både det ena med det andra. Vissa påstår att det är hur enkelt som helst och inga problem medan andra säger att det är totalt livsfarligt. Har man en vagn med tre hjul och handbroms är det nog inga problem men med vår terrängvagn med 4 hjul och fotbroms kanske det inte är någon hitt så just nu är det inget jag ger mig in på. Men för min egen del skall det börja åkas och vår vanliga runda brukar vara ca 5 km, från Ribban till Limhan och runt bland bostadsområdena där. Så länge det inte är frost funkar det att åka och jag skall nog ut på en morgontur nu för att få upp flåset igen efter denna förkylning och i lurarna skall Guettas låt med Jennifer Hudson Night of your life spelas. Den är så grym och liksom Machine och Titanium diggar lillkillen glatt med i sin hoppgunga till denna låt.



Milo testade pappa F.s inlines men de var lite väl stora. Milo har aldrig tidigare sett ett par skor med hjul på så det var nog märkliga grejer det där. Han får nog vänta ett tag till att skaffa egna och man börjar väl med sådana som har en broms där fram.



Jag minns att jag hade ett par limegröna med rosa snören och lila frambroms. Hur i hela fridens namn det gick att ta sig fram på dem kan man undra för testar man liknande idag och skall bromsa med frambromsen så far man framlänges och rätt ner i backen! Lille Minto som är besatt av salta saker var genast framme och skulle slicka på sulan och där satt han ett bra tag. Milo är så himla intresserad av denna kanin. Han kan sitta och titta och skatta åt honom tills han försvinner utom synhåll och nu när vi var iväg märkte vi något lustigt. När Milo satt i vagnen eller i någons famn så kikade han ner mot marken och vände huvudet fram och tillbaka precis som om han letade efter kaninen. Jag tror att han saknade honom lite för väl hemma så ler han åt honom hela tiden




Idag hade vi tänkt att vi skulle åka och bada på badhus men i dessa förkyldningstider så avstår vi. Igårkväll somnade lillkillen redan 19.30 vilket han inte gjort sedan han var två månader. 23.00 vaknade han dock och var ledsen. En varm Milo tog vi tempen på som stannade på 39 grader. Alvedon och en kall handduk i pannan sedan somnade han om lite halvt. Själv blir jag alltid lika orolig när lillen får feber. Det känns i hela mammahjärtat när ens barn inte mår bra. .. usch vad jobbigt! Vilken natt säger jag bara... Har nog sovit sammanlagt 2,5 timmar pga att lillen vänt och vridigt på sig. Han har gnytt och inte kommit till ro så inatt var det vaggning i vardagsrummet som skiftades om mellan mig och F. Milos feber var som bortblåst i morse och pigg som en nötkärna är han nu!! Skumt.. Åttatimmarsfeber, finns det? Idag väntas en trevlig lunch med morbror Micke och Ulrika på andra sidan kvarteret!

Ta vara på sista helgdagen!

/ K & M

lördag 28 januari 2012

Med klubban i högsta hugg och kvällens överraskningar!

Mot näset, Höllviken körde vi efter att vi idag gjort oss iordning. Det var nämligen dags för moster Annicka att lira innebandymatch och vi skulle heja på! Klubban som lillkillen fått av morbror Micke fick hänga med Milo kan numera greppa den ordentligt. Skaftet är supergott och väl på plats visade plutten stolt upp vad han fått! Bollen var däremot lite svårgreppad men med två händer gick det bättre. I publiken satt även mormor, morfar, Micke, Mathias och lille Windy. Pappa F, jag och Milo slog oss ner bland sällskapet och hejade fram moster med tillhörande lag. Moster är jätteduktig på att lira och efter andra perioden stod det 2-0 till hennes lag och när folk applåderadeskrattade Milo som bara den!






Då vi även hade lite andra ärenden att uträtta för dagen så hann vi inte se den sista perioden men jag antar att Höllviken vann! När vi ändå var i trakterna så körde vi vidare mot Skanör för att sätta på vinterdäcken på bilen hemma hos farmor och farfar! En trevlig liten fikastund där sedan snabbt hem och göra oss klara för kvällens restaurangbesök. Idag är det ju den 28:onde vilket innebär månadersdag för min och F:s del. Detta datum firar vi alltid lite extra och idag skall vi ut och äta. F har bokat bord på något mysigt ställa så det blir för mig och Milo en överraskning vart det bär av! ;) Själv har jag också fixat en liten överraskning till honom men den tänker jag inte avslöja nu! Han får se vad jag fixat när vi kommer hem ikväll! ;)

Ha en fin lördagkväll kära läsare!

/ K & M

Tankar, tillbakablickar & ett barns alldeles unika egenskaper..

Igår kväll när fredagsmyset var i full gång så somnade lillkillen mitt emellan våra famnar, min och F:s. Vi tittade på varandra och började prata om den tiden som har gått. Vi bestämde oss för att titta igenom bilderna på mobilen och fann genast många otroligt vackra bilder som fick oss att minnas små små grejer som vår lille son pysslat med under de gångna månaderna. Vilka minnen som kom upp. Vi hittade lite bilder från BB, bilder där vi på morgonen satt och åt frukost i matsalen och hade det lilla knytet liggandes i glasboxen som vi kallade den. Glasboxen, baljan, vagnen, den rullande sängen.. vi mindes även doften i luften och vädret utanför fönstret. Vi pratade om de skumma rumskamraterna vi hade och den knasiga sköterskan som tyckte jag frågade för mycket. Idag kan man skratta åt det men när man låg där som nybliven mamma med tusentals funderingar och ovetandes om framtiden så behövde man alla råd man kunde få. När vi satt där igårkväll och såg tillbaka på halvåret som gått och sedan tittade på vår lille son så översköljdes vi av underbara känslor. Lyckan över att vara en familj och att allt gått så bra som det har gjort och gör kan jag inte beskriva i ord...



Utan bruksanvisning åkte man hem med sin lilla bebis och efter ett tag insåg man att man inte var tvungen att kunna allting genast. Det tar tid att lära känna den lilla och tillsammans fick man skapa sig egna rutiner och lita på sig själv. Den där pyttelilla handen som slöt sig om mitt till synes långa pekfinger när man rörde vid lillens handflata var och är en otroligt häftig upplevelse och att sedan titta in i sitt barns ögon och se den totala tilliten är magisk. Fortfarande får man känna världens goaste doft av bebis, ja nu är den delvis blandad med lite mer i blöjan ;) men denna ljuvliga bebisdoft... Att se kärleken mellan F och Milo är något av det vackraste jag vet och när jag hör hur de skrattar tillsammans så smittar det av sig fortare än något annat. Och så kommer det till allt som gör ens barn unikt.. knubbiga små tår, lite sött utstående öron, hår som alltid faller som en tuppkam på huvudets mitt, virveln i nacken , Milomärket som vi kallar hans lilla födelsemärke på högerarmens framsida, den charmiga blicken och kinderna som trycks upp i hela ansiktet när han ler och skrattar ( vilket typ är alltid ) och så underläppen som viker sig långt ner på hakan när han är ledsen..

och alla dessa tusentals fotografier som man tänker göra album av, men som bara ligger på datorns skrivbord och blir fler och fler för varje dag.. Hur roligt är det inte att se sina egna föräldrar njuta av av att vara mor- och farföräldrar? Den kärleken är så otroligt vacker och det här med att bli förälder har medfört att ens egna barnasinne tagits fram och upptäckten av vilka komiska talanger man sitter på går inte heler att gå miste om i vardagen – hur roligt är det inte att fjanta sig bakom tallriken, skutta fram och göra titt-ut bakom dörrkarmen eller att åla sig likt en hal fisk längt golvet? Eller att gå ankgång till lillen skrattar på sig eller att upprepa favoritnamnet Ralf 37 gånger?

Föräldraskapet har inneburit ett helt nytt fokus med insikt på vad som verkligen är viktigt i livet. Tiden rusar iväg och Milo är närmre sin 1-års dag än sin födelse vilket är mycket märkligt då det kändes som att han föddes igår. Tänk vad utseendet förändras på bara denna korta tid. Så som Milo ser ut nu tycker jag inte ens han såg ut förra veckan och undra då hur utseendet förändrats om ytterligare ett halvår. Förändringarna blir verkligen uppenbara när man tar foton varje dag och ibland när jag väcker lillen så tycker jag nästan han har förändrats över natten.. Från den 24/7-2011 till dagens datum har jag fångat linslusen på bild.. fotografier från arkivet har vi här och spana in förändringarna..








Jag njuter av varje dag och utvecklingen hos sitt egna barn är något av det häftigaste som finns!

För övrigt är detta en lördagsmorgonen som börjar bra. Förkylning-väck och nybakade scones- check! ;) Ha en toppendag!

/ K