För en månad sedan tog vi lite bilder på stranden. Där låg jag med min stora mage, oviss om vem den lille filuren där inne var. Längtan var enorm och några dagar senare ploppade den inneboende ut. Jag minns att jag denna dag bestämde mig för att se till att ta några fina bilder.. så att jag skulle kunna gå tillbaka och titta på hur det var att vara höggravid. Detta blev även de sista bilderna på magen.. med systemkameran.. ja, förutom de på BB innan han kom ut såklart. Många säger efter de fått barn att :Åhh vad jag saknar magen.. den känslan har jag verkligen inte fått ännu. Det som var i magen är ju på rätt sida nu och är hos en hela tiden :).
Dagen började väldigt bra. Vi vaknade, gjorde oss i ordning och Lowe har varit mycket bättre med förkylningen i natt. Skönt! Vi tog en mysig promenad bort till dagis och Milo cyklade på för fullt. Vi kom fram och där började dagen vända.. Ett herrans liv och en gråtandes 3-åring. Nepp, han ville inte på dagis idag! Så vi tog på oss igen och bestämde oss för att gå till Ica och handla. Eftersom jag är ledig så finns det ingen anledning att ha Milo på dagis om han hellre vill vara hemma. Han får vara hem precis de dagar han vill och bara mysa med mig och lillebror. Det kommer komma en tid sen.. då jag jobbar heltid igen.. stressar och skyndar mig allt vad jag kan efter en lång jobbedag för att hämta mina små pojkar.. så nu skall jag passa på att njuta av båda två så mycket jag kan. Hade det inte varit för att Milo själv älskar att leka med sina små kompisar och älskar att vara på dagis ( i vanliga fall ) så hade han fått vara hemma med oss varje dag! Jag kan personligen inte förstå de mammor och pappor som " börjar plugga " på distans eller hemifrån precis när de fått en liten.. för att få ha sina andra på dagis på heltid.. för att få sååå mycket tid för sig själv och den lille där hemma. Nej, som pedagog själv har man hört och sett ett och annat.. mammor som lämnat i träningskläder för att sedan sticka till gymmet.. för att sedan jobba hemifrån.. lägga ut sin löparrunda på FB och sedan ha sina barn på dagis till halv 6.. pajasar. Vissa borde kanske satsat på sig själv innan de skaffar en massa barn! Som pedagog och mamma så övergår det mitt förstånd hur man kan göra så!
Åter till dagen.. vi kom till Ica, köpte glass och mumsade på i solen och sedan var vi hemma igen. Milo ville till farfar som är hemma om dagarna så vi gick dit. Milo älskar att vara där. han hade lekt fiskare och hunden hade tagit tag i kroken.. de hade satt upp tält och matat fiskar.. ätit köttbullar och myst. Han stannade kvar där själv och när jag kom hem så väckte jag Lowe för att ge honom mat. Han som egentligen är världens matgladaste lille bebis har idag inte velat äta mer än ett par gånger.. och då endast jättelite i taget. Han har sovit nästan hela dagen och på eftermiddagen tyckte jag att han verkade slöare än tidigare. Han åt i ca 10 sekunder sedan somnade han om på mitt bröst. Hmm.. det kändes inte bra och efter gårdagens besök på akuten så hade det bett oss komma in igen med honom om han just blev slö och inte ville äta... jag åkte därför in med honom igen!
Provsvaren från testet hade kommit och det var inte RS- som tur var! Däremot är det ett annat förkylningsvirus som lillkillen dragit på sig. Hans lilla kropp arbetar för fullt med detta virus så det är tydligen inte konstigt att han är lite utmattad. Att han inte äter så mycket hör också till. Men de kollade så att han kissade som han skulle och det gjorde han. En läkare kollade åter på honom och lyssnade på lungor och andning. Det lät bra men fortfarande har han lite slem som står i halsen. Det hör tydligen också till så det är bara att utvänta detta eländiga virus och använda nässugen när det blir för mycket. Mina nerver är inte att leka med.. jag är på helspänn hela tiden och kan ärligt talat säga att dessa två dagar har varit några av de 10 jobbigaste under mina 25 år i livet. Att se ens lilla pojke så hängig, trött och flåsande är fan inte roligt. Han är ju så liten.. lille älskade Lowe. En vecka brukar det ta för ett virus att försvinna.. ca.. så efter helgen får vi hoppas det lättat. Just nu sover han i vagnen här bredvid och det bästa är nog just att låta honom få sova bort det. Sömnen är viktig! Själv är jag rätt så back i sömntimmarna. Sover ca 3 timmar/ natt och har så gjort sedan v 35 ungefär. Hoppas ni har en bra kväll. Vi håller tummarna att lillen inte blir sämre nu med sin förkylning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar