tisdag 25 oktober 2011

Söta små leenden...



Det är något magiskt över ett leende. Ett litet leende smittar av sig och man blir alldeles varm inombords. Detta lilla leende sprider sig i hela ansiktet, ut i fingertopparna och ända ner i tårna. Att vakna upp till ens barns leende är något av det underbaraste som finns. Jag kan fortfarande inte rå för att mina glädjetårar faller då jag möter min sons breda morgonleende. Det är liksom som om något magiskt ögonblick sker och allt som man är stressad över försvinner. Detta lilla leende får mig att verkligen inse vilken lycka det är att varje dag få vakna upp bredvid mitt egna lilla barn, min lilla kille. Inte kan väl dagen starta bättre?

Alla har vi väl hört talas om ordspråket: När du möter en människa utan leende, ge honom/henne ett av dina! Detta är något som jag tycker att alla borde tänka på lite oftare, speciellt nu i höstmörkret. Hur många gånger har man inte fått förmiddagen förstörd av en tjurig busschaffis som morrat något i stil med : har du inga mindre sedlar än en hundring eller? Visst skulle dagen bli mycket roligare och gladare om man mötte ett leende av busschauffören , av kassörskan, av nissen på biblioteket, av mannen bakom dig på fiket, av brevbäraren eller av barnet framför dig i godisaffären? Hela dagen blir förändrad och detta av bara ett litet leende..

Ibland tycker jag att man även måste våga ge positiva komplimanger till folk oavsett om känner dem eller inte. För någon dag sedan när vi rantade på stan så hade tjejen i kassan på H&M en riktigt snygg frisyr. Jag var bara tvungen att säga det till henne och hon började att titta sig runtomkring. Efter någon sekund tittade hon på mig och frågade om jag menade det? - Klart jag gjorde, annars hade jag väl inte sagt det! Hon tackade och blev lite generad men när jag lämnade kassan småkikade jag på henne och där stod hon med ett litet leende och jag tror nog att hon kände att hennes dag var lite roligare än förut.

Själv var jag med om en liknande händelse för ett par veckor sedan när jag handlat på Malmborgs. Bakom mig i kassan stod en man i 35-års åldern och när jag betalat så gick jag och Milo hemåt. Plötsligt dök en bil upp längs trottoaren och vevade ner rutan. Jag såg att det var mannen från affären och blev först lite smårädd. Jag antog att mannen i bilen skulle fråga om vägen eller något men det enda han ville var att berätta att han tyckte att jag var jäkligt snygg! Haha. Han sade att han bara var tvungen att säga det och att det hade varit tråkigt om jag inte fått höra det. Jo, jag tackar för den komplimangen! Mannen sade hejdå, önskade mig en trevlig dag och körde vidare åt ett annat håll. Själv gick jag och smålog hela vägen hem, så tokigt det kan bli när man går och handlar! ;)

Nattens trötthet suddades ut med Milos breda leende och dagen har bara börjat. Ett leende det signalerar så mycket mer än bara glädje. De signalerar vänlighet, fridfullhet och sympati. Med ett enda litet leende kan man åstadkomma så mycket. Det är den enklaste och mest förståeliga uttrycksformen människor emellan så varför inte använda den lite oftare!

Smile for a life :)



/ K & M

Inga kommentarer: