Fetknoppar & att ta vara på denna ljuva tid..

Ibland måste man få lov att ge lite beröm till sig själv. Det är inte alltför ofta som man gör detta men ibland är man väl värd det. Det tycker iallafall jag. För det första så klarar jag av mitt nya yrke, att vara mamma, bättre än vad jag någonsin föreställt mig att jag skulle kunna. Jag var väldigt orolig under graviditeten över hur man skulle göra med det ena och det andra. Hur i hela friden skulle jag göra för att trösta, mata och få barnet att somna? (ja, det där sovandet är väl inte riktigt löst ännu ;) ) Hur skulle jag bära, klä på och lyckas roa barnet? Här sitter jag idag och känner mig stark. Jag känner att jag vet vad jag gett mig in på och även om det är jobbigt ibland så brukar jag inte klaga. Jag hade förberett mig på sömnlösa nätter och skrikande hela dagarna men verkligheten såg annorlunda ut. Allting har flutit på och jag upplever denna första period som den mest positiva och glädjefulla tiden i mitt liv. Den härligaste perioden någonsin och som den optimist jag är så klagar inte jag ens över att behöva vakna ett par gånger om natten och få lite sömntimmar. Visst känner jag mig vissa dagar som en zombie men samtidigt så vet jag att denna period inte kommer komma tillbaka. Jag försöker och vill ta vara på varje dag och tänker jag tillbaka en månad när jag halv 1 om natten rantade halvvägs till Limhamn för att lillen skulle somna så ler jag för mig själv. För den tiden är förbi och i efterhand är det ganska så komiskt.. Tiden går så himla fort och att vara hemma med min son är en fantastisk upplevelse. Jag ser varenda ny min han gör varje dag. Jag ser hur håret på huvudet växer. Hur ansiktet förändras. Hur de knubbiga små låren blir ännu sötare och knubbigare. Hur hastigheten i gåstolen ökar och hur "språket " utvecklas. Hur lillen rör sina armar på olika sätt från vecka till vecka och hur reflexerna hänger med. Denna period är underbar och jag har en vårkänsla i kroppen som bara spritter...

Idag när vi vevade upp rullgardinerna så hörde vi sommarfåglarna. Vi kallar dem så. Även om det inte är sommar. För de är nog här för att stanna till sommaren! På vår powerwalk stannade vi tvärt till och kikade på fetknoppar. Vi kallar dem så. Dels för att de är fetare i formen än Snödroppar men även för att de ser ut som små knubbiga knoppar. Andra kaller dem Vintergäck ;). Gula, skimrande, vackra. Väldigt många! Sedan hittade vi såklart blommor i lite smalare form. Inga fetknoppar där inte- Snödroppar. När jag var liten så plockade jag alltid dem direkt när jag såg dem och tog in till min mamma, men det var lite dumt eftersom de precis fått liv efter vinterkylan så det slutade vi med, haha! Milo tittade på dem och ville gärna ta en men jag sa aja baja.

Dagens Milo är vårklädd med färgglad body och hängslebrallor! Tungan sträcker han rätt ut och så fort jag sätter ner honom skall han klättra på allt! En glad kille denna morgon trots hosta!

Att vara mammaledig i detta väder, denna tid, denna period, med denna gosse, i denna stad.. vad skall jag säga- underbart! Nu väntas mamma-bebis-fika nere på stan och så skall vi leta presenter inför helgens dubbla kalas! :)

Njut av dagen!